Dimma.

Jag är nog glad

Eller kanske inte

Jag har glömt bort hur det känns

När allt är så konstigt


Jag tänker mycket på dig om dagarna

På nätterna blir det värre

Då kommer tankarna ikapp

Men det är inte som förr

Jag kan hålla mig vid liv

Lurar mig själv för att känna lycka

Tränger undan de onda för stunden

Tills att de sakta smyger sig på igen

Som en kall hand längs min bara rygg


Men egentligen vet jag ingenting

Livet är som en dimma

Inte alltid lätt att ta sig igenom

Vi har korsat många vägar

Utan att tänka oss för


Tysta skrik och rop på hjälp

Ensamheten

Det sägs att allt har en mening i livet

Vi får lita på det tills vi klarar oss på egen hand.

Jag behövde bara skriva av mina tankar, : *


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0